När hon sover
Så ligger jag i gästsängen och välkomnar en lugn stund när Lemonie just somnat. Det enda jag hör är det dova
ljudet av vårfåglarna samt mina ansträngda och tunga andetag. Att ligga på rygg i denna graviditetsvecka är väl ingen jättehärlig position. Lungarna pressas samman på något vis och upplevs som minimala och oförmögna att leverera tillräckligt. Undra om det är så här det känns att ha astma... Nå väl. Jag rullar över på sidan och byter utsikten mot mina osorterade och stökiga Billys-bokhyllor. Fy! Hur lät jag detta ske? Jag är ju en organiserad människa. Jag skulle väl aldrig ha en allt-möjligt-låda ex? Jag är noggrann och sorterarens drottning. Eller? Eller har jag bara lurat mig själv att tro så? Nej!! Vi skyller på att jag fick barn. Så enkelt! Vilken otroligt härlig undanflykt. Och jag går på den varje gång...