Jul. 01, 2013

Nu när barnen sover samtidigt för en gångs skull passar jag på att skriva dagbok. Eller journal som det kanske lite finare heter. Denna syssla är åtagen sen 12 år tillbaka så jag har ännu inte haft hjärta att lägga ner skrivandet.

I tidig ålder blev det mest "hej dagboken, nu ska jag till skolan, hej då". Där efter följde tonårsperiodens skrivande som jag egentligen skulle kunna kasta nu. Allt trams om skvaller, inne-listor och annat oväsentligt. Det följdes av många många kapitel om Jeremia och vår resa vilket är ofantligt kul att läsa om nu. Och under denna senare period, typ gymnasieåren, hade jag till och med tid och engagemang för att skriva lite mer omsorgsfullt och fyndigt. Ja, jag kan faktiskt tycka jag var riktigt underhållande ibland. Till och med så pass att jag kanske citerar det här någon gång.

Nu för tiden blir det bara det absolut viktigaste och mest konkreta faktan. Jag har inte längre tid för utdragna diskussioner med mitt känsloliv. Men något skrivs iaf, som man eventuellt kan underhålla sina sen vuxna barn med. Vilken fånig illusion... :)

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback