REBECKA HÖRNQVIST

Jag sov hos Maria Vethe i natt, eller ja, sov och sov vet jag väl inte. Vi somnade fyra och vaknade tre timmar senare av hur grannen borrar så sjukt intensivt att jag övervägde att ta en titt under sängen. Stackars Maria, det här var femte dagen också. Det var bara ett sådant mysterium för oss. Vad skulle möjligen kunna åstadkomma ett sådant gräsligt, sjukt, högt och ihärdigt borrande ljud som får poslinet att vibrera och som pågår i flera timmar? Vem skulle sätta sig upp i sin säng klockan sju en morgon och plötsligt få en idé om att borra 400 hål i väggen? Det var väldigt nära en "argalappen" där asså: "Sluta borra innan jag slutar leva, eller innan du slutar leva kanske!!!!!!"

Sen åt vi kina/sushi och fick uppleva en tystgående strid om laxen, iaf från grannbordets sida. Tre tjejer var bara tvugna att sitta och stirra på och viska konstant om våra åtta tallrikar med mat. Vi får väl äta hur mycket vi vill och om Maria vill äta 40 laxbitar så får hon det. Det är det som är buffé. Det fanns ju mat kvar att hämta om de ville ha...