Dag upp. Dag ner

Dag igår - fylld med glädje och lycka. Baka alldeles för många kanelbullar med Fia, Tossa, Andy, Kornelia, Paulina och Rebecka. Sen få besked från ett av mina två olika utbildningstest och i det fina brevet på engelska jag fick mottaga lät det mig få veta att jag av flera hundra hade gått vidare till testomgång två.

Dag idag - förödelse från alla håll. Nu Emelie, förstår jag dig bättre än någonsin - man kommer ingen vart hos sjuksköterskor och doktorer för desperat hjälp mot sina smärtor. Allt är bara ett virrvarv av telefonköer, samtal och vidarekopplingar till ännu en tant som inte tar en på allvar. Tänk att ett litet ynkligt sjukt öra kan ge värk i hela stora kroppen. Jag känner nog lite som Debora en gång sa:

"Om jag hade sådan här smärta i min fot för evigt skulle jag hugga av den..."

Kommentarer
Postat av: debajs

haha brutalt men kanske sant..

2009-10-15 @ 13:43:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback